For Eternal Beginners
तच्च संस्मृत्य संस्मृत्य रूपम् अत्यद्भुतम् हरेः ।
विस्मयो मे महान् राजन् हृष्यामि च पुनः पुनः ॥ ७७ ॥
tacca saMsmRtya saMsmRtya rUpam atyadbhutam hareH |
vismayo me mahAn rAjan hRSyAmi ca punaH punaH || 77 ||
राजन् [rAjan] My king, संस्मृत्य संस्मृत्य [saMsmRtya saMsmRtya] repeatedly recalling तत् अत्यद्भुतम् [tat atyadbhutam] that extraordinarily marvelous रूपम् [rUpam] form हरेः [hareH] of Lord Krishna, महान् विस्मयो मे [mahAn vismayo me] I am awed with wonder. हृष्यामि [hRSyAmi] I take delight in it पुनः पुनः [punaH punaH] again and again.
Lord Krishna revealed His extraordinarily marvelous form to Arjuna. That form was seen by me. I am awed with wonder and delight while recalling it. I take delight in it again and again.
Enough said -